Kommentarer på Dag 38: Lång dags färd mot natt


Anlände till motellet i Pine Bluffs, Wyoming klockan 20.45. En kvart senare hade det varit kolmörkt.

Nog möter man ganska många märkliga personer och märkliga beteenden när man korsar USA till fots. Det här är nationen där man verkar kunna göra precis vad som helst och se ut precis hur som helst utan att någon reagerar. Mest på gott faktiskt.

Jag rör mig nästan enbart på landsorten. I de större städerna är det striktare, mera som hemma. Men här ute på vischan i vilda Wyoming verkar allt accepterat. Mitt besök på ett litet truckstop mellan Cheyenne och Pine Bluffs får illustrera vad jag menar med märkligt beteende.

När jag skulle betala min Snickers och Starbucks kaffedryck låg expediten på golvet och utförde någon religiös ritual. Sedan for han upp, viftade med rökelse runt några glaskulor som hängde i taket medan kunderna snällt fick vänta. Ingen sa något, allt verkade helt naturligt. Kunderna var mest lastbilschaffisar, en stor yrkeskår i USA men också en ganska märklig sådan. När de kliver ur sina fordon ser många ut att ha gjort på sig. De har svårt att gå, det gäller också många vanliga amerikaner. Det handlar inte bara om övervikt eller att man suttit länge i bilen,  man har ingen vana vid att promenera.

Min dag blev lång. Lite strul med datorn gjorde att jag kom iväg alldeles försent från motellet i Cheyenne. Planerade 65 km råkade dessutom bli 70, främst orsakat av att jag bytte till ett enklare motell som låg lite tokigt till. Nåja, jag var stark idag och stolt sa jag till personen bakom motelldisken:

-I have been jogging 42 miles today.

-Hm . . .

-Aren´t you impressed?

- I will not talk, I´m depressed. . .

En annan som heller inte ville tala var en ung expedit i en löparbutuk i Laramie. Jag sa i förbigående när jag provade ett par skor att jag springer tvärsöver USA.

-Exciting.

Sedan tystnad och inte en följdfråga. Dumt nog köpte jag ändå skorna. Så det är inte bara klang och jubelrop där jag drar fram. Ändå tycker jag det är ganska skönt att man är så accepterande här.

Dagens distans: 70 km

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Klas-Peter Suneson - 2016-05-29 11:30:08

Vänd på "kuttingen" ! Se det från lastbilsschaffisen håll - nog är Du en udda fågel i ett land där det absoluta flertalet går max 100 meter om dagen. Då blir det ganska få som har förmågan att ta in, när du uppger "42 miles today" Jag och många med mej är imponerade samt lite oroliga, må gubben hålla hela vägen.
- Keep on running

#2 Jan Suneson - 2016-05-29 16:35:26

I morgon blir det ett tidigt morgon hopp. Nebraska the good life Home of Arbor day .
Arbor day är en helgdag som bland annat firas i USA där grupper och enskilda individer uppmuntras att plantera träd. Arbor Day bildades av J. Sterling Morton i delstaten Nebraska den 10:e april år 1872.

För första gången kommer Björn inte att passera Lincoln Nebraska där alltid skor inhandlas till ett bra pris och där Björn är kung i löparbutiken. Man kanske lär sig Laramie med åren.

Pine Bluffs vilket egendomligt namn som kanske kan översättas med Tall niporna. Floden heter Lodgepole Creek och är mer eller mindre uttorkad under sommmaren.

#3 Lars L - 2016-05-29 20:43:11

"Jaså, du kommer från Mars. Intressant."
Har bara varit i USA några gånger men det som slog mig vid mitt första besök var hur hopplöst det var att ta sig fram till fots (eller per cykel) i halvstora städer och förorter. Genomfartsleder skär sönder bebyggelsen och några välfungerande sätt att ta sig över fanns inte.
Inte lätt att vara bilist heller alltid. Blev kissnödig på motorvägen och fick köra långt för att slutligen kunna svänga in på en parkeringsplats till ett företag där det fanns några stora skyltar, det var kväll, tomt och mörkt så det fick duga.
Inne i miljonstäderna funkar det bättre att gå. Intressant att man kan springa längs med (somliga) motorvägar! Kul att följa dig, imponerad av att du kan göra en plan för flera månader och sedan följa den!

#4 sverker - 2016-05-29 22:20:26

som sagt - Björn får inget gehör den saken är klar! diabetes exploderar i USA - är dom på väg gå under eller? bufflarna betade av Prärien i tusentals år inte ett träd inte en buske - bara slätter - plantera ett träd alltså...det är hålan som är USA inte perversa storstäder - säj nåt annat land där folk är så hyggliga, givmilda och toleranta mer än USA?

#5 Jan Suneson - 2016-05-30 02:22:19

Glöm inte att ställa om klockan när du kommer till civilisationen i morgon

#6 Björn - 2016-05-30 06:46:55

#Klas-Peter: Jovisst, är jag som löpare en udda figur. I småstäderna och på landet springer man inte.- har knappt sett en joggare hittills. Men idag såg jag en och "tvingades" stoppa personen för att få en liten pratstund. Men det är oroande att se denna fetma, särskilt hos barnen, och hur svårt faktiskt många har att förflytta sig.

# Jan: Jo, vid delstatsskylten strax utanför Pine Bluffs har jag hoppat flera gånger.

# Lars: Har samma erfarenhet. Dom gånger jag måste gå och inte springa till affärer etc i lite större städer, ja även ibland i småstäderna, är avstånden gigantiska.

# Sverker: Ja, det stämmer det där med amerikanens hjälpsamhet, i alla fall på landsorten där jag mest rör mig. Välståndet är där inte så högt och ofta brukar det vara så att hjälpsamheten är större i fattiga områden än i rika. Ultralöparen och jordenruntlöparen, Jesper Olsen, fick mest hjälp i Sibirien och blev otrevligt bemött i Kalifornien.

#7 Ingmarie Nilsson(blog.yoging.se - 2016-06-02 22:15:00

Kan inte låta bli att skratta! Vilka typer! Stackare!
Ang fetman så är det lika illa här snart... Man ska väl också komma ihåg att det bor otroligt mycket fler människor i USA vilket gör att det även blir fler antal överviktiga. Sen beror det nog på var man är. I ex Albuquerque NM upplever jag inte att folk är mer feta än här i 08a land.