Kommentarer på Nästa coast to coast blir det snabbaste


Niagarafallen når jag efter 80 dagars löpning under mitt femte coast to coast, som startar den 19 april.

Mitt stundande coast to coast kan bli det snabbaste av dem alla. De cirka 500 milen från San Francisco till Boston ska springas på 93 dagar, nonstop.

Rutten är nu äntligen spikad. Planeringen tog mycket längre tid än väntat. Den här gången är det jag själv, inte min bror Jan, som till största delen svarat för jobbet. Enda fördelen är att jag nu har lite bättre koll och därför inte behöver bli så grinig när den ena 6-milsetappen efter den andra står på programmet. Jan kommer dock svara för finslipningen av rutten och han hänger också med som följebilschaufför under tre veckor i Nevada och Utah, passager som skulle ha varit "omöjliga" att klara utan följebil.

Rutten är helt annorlunda jämfört med tidigare år men i Wyoming och i Nebraska springer jag på kända vägar. Jag kommer att passera tolv delstater där Michigan och Massachusetts blir nya bekantskaper. Nytt är också att jag tar en snabbgående färja över Lake Michigan och springer en vecka i Kanada där jag får se Niagarafallen. Jag kommer även att springa Boston Marathon-banan, tyvärr inte det riktiga loppet som går den 18 april, dagen före min start i SFC.

Den streckade gula linjen är rutten 2016, övriga linjer är tidigare långa löpningar i USA. Klicka på bilden för större storlek!

Här rutten i grova drag:

San Francisco-Milwaukee, Wiconsin: https://goo.gl/maps/Ji7CAN7EkKS2

Muskegon, Michigan-Boston,Masschusetts: https://goo.gl/maps/MbJWAznPZrp

Motellens placering har till stor del avgjort hur långa dagsetapperna blivit. Målet har varit att få dem cirka fem mil men det har inte gått. Jag får 17 etapper på 6-7 mil och fyra på 7 mil, den längsta på 7,5 mil och den kortaste cirka 30 km. Jag har inte planerat in några vilodagar men har marginal för detta. Följer jag schemat, vilket jag gjort tidigare gånger, innebär det ett dagssnitt på 53-54 km. Det är ungefär där min komfortzon ligger.

Jag tar en färja över Lake Michigan, katamaranen gör 35 knop.

Jag har inte haft någon ambition att slå egna eller andras hastighetsrekord eller andra rekord. Att löpet nu ändå kan bli mitt snabbaste är en ren tillfällighet. Jag "fuskar" ju dessutom genom att ta en färja över Lake Michigan. Annars är 93 dagar inga märkvärdigheter i dessa sammanhang, medianen är 82 dagar, snittet 113 dagar och den snabbaste har korsat kontinenten på 46 dagar. Statistiken har dock några år på nacken och är inte helt tillfförlitlig, tyvärr sker ingen uppdatering längre.

Lyckas jag med mitt femte löp blir det ändå ett "världsrekord". Ingen har sprungit så många gånger, känt däremot är att en person gjort det fyra gånger men då haft följebil alla gånger. Sedan tidigare har jag rekordet utan följebil. Rekord, och rekord- visst kan det vara  trevligt men det är det är inte därför jag springer.

Varför springer jag då? Ja, om det och mycket annat kring mitt femte löp återkommer jag i ett antal blogginlägg. Kanske blir det lite av en "handbok" i coast to coast-löpning.

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Helena - 2016-02-24 17:43:34

Spännande! Lycka till Björn!

#2 Urban - 2016-02-25 15:11:00

Skall som vanligt bli riktigt kul att följa dig! Safe running!

#3 Rick - 2016-02-26 08:52:12

Hej
Rewards efter bra insatser tycker jag man ska unna sig och jag har ett förslag. När du kommer till Niagara Falls på Kanadasidan. Boka ett prisvärt rum på Quality Hotel som ligger 200 m från perfekta utsiktsplatsen över fallen. Rewarden - en Early Dinner på Skylon Tower (www.skylon.com) där du har en fantastisk utsikt till ett förvånansvärt bra pris i den snurrande restaurangen.

#4 Ulf - 2016-02-26 08:56:04

Låter som en bra rutt med många nya platser.
Dock undrar jag varför du väljer att ta färjan istället för att springa söder om sjön?
Varför riskera att bli anklagad för att inte ha sprungit hela vägen?

#5 Björn - 2016-02-26 11:04:52

Rick:Låter som ett intressant förslag. Problemet för mig är att jag haft en väldigt lång löpning den dagen och att plussa på med ytterligare några kilometrarfram till fallen kanske blir övermäktigt. Men tornet ska jag nog upp i och ta lunch där.

Ulf: Tro det eller ej, men det är möjligheten att ta denna färja över Lake Michigan som lockat och delvis styrt hela rutten. Och konstigt nog blir inte rutten kortare av att jag "fuskåker" dryga tio milen över sjön. Jag kollade nu avståndet Gothenburg-Niagara Falls landvägen med bil (ej motorväg) och det blev 194 mil. Avståndet blir exakt samma när jag springer över Milwaukee, tar färjan och springer genom Michigan. Jag har också hört med några rutinerade kust- till kustlöpare om färjan är "fusk" och det tycker dom inte. Som du vet finns det ju heller inga regler för hur ett sådant här löp ska gå till. Så något dåligt samvete har jag inte.

#6 bureborn - 2016-03-01 07:20:39

Tittar på kartan och försöker ta in hur stort det däringa landet i väster faktiskt är. Och att du nu ska korsa det. Igen. Mycket imponerande! Jag ser fram emot att följa din resa!

#7 Helene - 2016-03-01 15:00:52

Ska bli jätte spännande att följa din resa igen.Hoppas vi syns i Gävle den 12/3

#8 Björn - 2016-03-02 19:25:02

Bureborn: Det konstiga är att var du än startar, vilka vägar du än väljer så blir alltid ett coast to coast i USA cirka 500 mil såvitt du inte springer längst i söder, då blir det nästan 100 mil kortare.

Helen: Ja, jag åker också till Gävle. Hemlingbystugan vill man ogärna missa, pricken över i i Bore Cup.